Herr Widell

Det har alltid varit, och kommer alltid att vara, godare att äta pepparkaksdeg än pepparkakor.

Men ibland får man se förbi det faktumet. Som ikväll när Elin bjöd över mig på pepparkaksbak. Elin gjorde djur på frihand av allehanda karaktär, eftersom den enda form som fanns var en katt. Jag fokuserade mer på kattformen och hur den gick att utveckla.



Första plåten blev tyvärr bränd, vilket var synd, men vi pressade ändå in två därefter. Det fanns en hel del utkavlad deg kvar på bordet som vi inte orkade leka vidare med, och efter en gemensam brainstorming kom Elin fram till att den liknade rökpelaren från en atombomb. Givetvis, det var ju helt självklart. Vad annars? Vi slängde snabbt in atombomben tillsammans med resten av katterna och zoo-djuren i ugnen. Good times.

Och så var det det här med att sätta rubrik. Något smart. Fan...