Herr Widell

Jag har alltid undrat en sak.

Varför hukar sig alla under helikoptern i filmer? De har ju fortfarande minst en meter fri höjd ovanför huvudet, det är ju inte så man blir halshuggen eller uppsugen i rotorn om man går upprätt. Jag tycker ni ska sluta upp med det här, det ser fjantigt ut. Det är väl lika bra att lägga sig ner och kräla fram till helikoptern istället, det ska i alla fall jag göra om jag får åka stridshelikopter nån gång. Jag ska ställa (lägga)  mig och pissa på hela yrkeskåren när jag sedan skriker "Nu åker vi och pepprar lite talibaner, gubbar!"
    Det var nog allt för idag. Nu ska jag sätta mig ner och sörja över det dåliga gurkåret. Puss och kram!

- Ska du jobba i sommar?

Lennart från Posten sms:ar och frågar. Skiter björnen i skogen? Jag ska jobba tills jag stupar och kränga IKEA-kataloger som att det inte fanns någon morgondag. Vi som sommarjobbar där lovar oss själva, varje sommar, att vi inte ska ses där nästa år igen. Det måste vara någon form av hatkärlek vi hyser till stället eftersom att det aldrig blir så. Vi blir liksom inte av med varandra, jag, mina jobbarkompisar och Posten. Vi återvänder alltid, som plikttrogna brevduvor. Antingen ÄR det hatkärlek, eller så är vi alla ett gött gäng med losers.
    Så det blev sommartid i natt, IGEN? Jaha, nähä. Jag som tyckte jag var asduktig som gick upp lite så där extra tidigt för att sedan bli facerollad av klockan på datorn.
    Och IPRED på onsdag alltså. Care? Det är ju bra att de försöker, men jag tror inte det är rätt sätt att börja på. Spotify är ju ett klockrent exempel på ett system som fungerar mycket bättre. Ge ett utvalt antal användare gratis tillgång till allt för att skapa en sjysst hype, och låt sedan resten betala en rimlig summa för samma åtkomst. Det har gått för långt för att folk ska köra en cold turkey på torrents, det är för lätt och behändigt. Fildelning som det ser ut idag kommer mao aldrig upphöra med en så efterbliven lag som IPRED, möjligtvis om den gick hand i hand med dödsstraff eller amish-hjärntvätt. Ge oss det vi vill ha istället; snabb och enkel åtkomst av upphovsrättskyddat material, givetvis mot betalning. Jag vet att jag inte kommer sluta nu i alla fall, trots att jag anser att det är fel och att upphovsrättshavarna förtjänar cash. Så att'ee... Sorry IPRED :)

Tar man sig en titt i almanackan, på dagens datum, så ser man något fantastiskt.

Det är min namnsdag! Dock är den enda som gratulerat mig min egen mor. Det gör inget, jag kan ha överseende med att 80% av Sveriges befolkning ligger hemma, dricker Resorb och skjuter sina sletna kroppar framför sig i en skottkärra. Åtminstone de som gick på gårdagens bartömning.
    Jag klarade mig oskadd, trots att man i princip umgicks med the devil's rejects. Det stank alkoholutandningsluft överallt, det låg blöta drivor av toapapper längs alla kanter och många hade helt tappat begreppet för vad en människa egentligen var. Ungefär som att en muterad nutida näcken, förklädd till solkiga brun-orange väggar, spelade sin vackraste version av "Call on me" med löfte om en konstant promille-halt till nästa år. Det var precis så dekadent som man kunde tro, i Karlstad, på Campus, omgiven av rysk tundra, bland mintgröna villor och väderbitna miljonprojekt. Har man aldrig testat, har man inte sett mycket.
    Önskar jag hade haft min kamera. Förhoppningsvis går det snabbare än planerat med tanke på att jag får en språjlans tillbaka!

Utfört arbete      KF avböjt. Kameran skrotas på verkstad.

Jag vet inte vad KF är eller varför det blev avböjt, men jag gill'ört. Det var ändå bara slut kvar på den kameran.
    Slut är det även på matematik, samtidigt som nya utmaningar tar vid igen. Långsamt suddas 4 veckors minnen ut när adress-loggen i webläsaren glömmer bort de kopiösa mängder politiska partier som Samelsurium-Sebastian surfat runt på. Detta i kombination med hans begynnande slutspelsskepparkrans gav upphov till en hel del fundamentalist-skämt. I vilket fall önskar jag honom lycka till med vad han än må ta sig för, framtiden är ljus för de som har ambitioner. Keeping that brax alive!

Idag är det bartömning.

Rumpan bar har förlorat tillståndet sen de råkat servera 15-åringar. Ser man inte att en person ser ut att vara tolv i ansiktet? Jaja, hur de lyckats få denna lördag att vara sista dagen för alkoholtillståndet är väldigt konstigt, men jag tänker inte klaga. Jag ska inte bita handen som föder mig. Det här betyder indirekt att jag häver mina principer en dag till.
    Igår var det roligt. Det största samtalsämnet cirkulerade dock kring gelébollar, som senare mynnade ut i andra, allmänt magstarka, samtalsämnen. För den intresserade finnes kuriosa kring denna mytomspunna klump på följande adress:

https://www.flashback.info/showthread.php?t=872430

På hemvägen uppstod ett snöbollskrig ur ingenting. Det pågick så pass länge att jag idag har träningsverk i högerbenet. Snart ska jag ta det på en promenad till stan för att se om jag kan hitta en dö-läcker tröja att glida omkring med ikväll. Vänsterbenet får också följa med. Tjipp o'hej!

"xsinx, x*cosx + sinx genom 2co-" KRAS, KRASCH, KRAS!

Jag blir avbruten. Är det någon som bryter malm ur en gruva eller? Jävla liv! Men det var ingen malmgruva, det var Nisse som satt bakom mig och åt en sjukt hård Daim. Tentan gick bra, jag tar ut segern i förskott. Sprit nej, öl och vin ja. De har visst gjort sig av med tenta-tanten som alltid säger att mobiltelefonerna ska vara avslagna. Avslagna. Man får stålsätta sig så man inte ställer sig upp och säger "Vadå, som gammal läsk eller?"

Todo-lista för kvällen:

1. Äta dödmans-soppa hos Nisse
2. Mörda Sammy
3. Dricka öl
4. Dricka vin
5. Profit

Bäst att mörda honom först, blir mer njutning om jag är nykter.

Min ökenblomma jag köpte på Ikea för ungefär ett år sen har dött.

De slokande löven påminner om gymnasiet och min ekonomilärarinnas hår. Hon hade liksom en tuppkam av små tunna hårstrån i mittbenan, och med hennes tomma, urholkade ögon påminde hon stundtals om E.T. med en rosslig falsettröst. Hennes gångstil liknade en struts, och när hon gick omkring bland bänkarna satt man som klistrad och väntade på ett coolt struts-move. Typ, sprätta med fötterna eller bara bränna asfort in i en vägg.
    Ibland längtar jag tillbaks dit. Kanske inte just till ett par tomma urholkade ögon, men till det lugna tempot. Man kunde lätt skjuta från höften och ändå klara allt galant. Och hade jag skrivit blogg skulle jag haft tid till det varje dag, för det går inte när man är tröttare än döden varje kväll.
    Trött är jag dock inte ikväll eftersom jag powernappade 8 gånger i rad. Det här var inte direkt planerat, det bara blev så. Eller nej, jag skyller på Karlstads Universitet som satte in en brandövning MITT I TENTAVECKAN! Psykos. Plugg-moral och koncentration fullständigt forsade ut ur varenda kroppsöppning efter detta, så jag åkte hem och begravde mig själv i sängen. Sov två timmar, kollade på Heroes och tänkte att "Fan va dåligt det här är, så dåligt."
    För övrigt ska jag imorgon gå emot allt jag trott på och levt efter; jag ska ta ut segern i förskott och jag ska dricka sprit. Här ska tenta-firas, fuck yes!

Gotta get on up,
<o/
\o>
<o>
\o/
AND DANCE!

Om man måste köpa nudlar, ska man aldrig köpa Konsums nudlar.

Jag vet inte hur tillverkaren tänkte, men om man kan byta ut innehållet i kryddpåsen mot babytalk utan att någon märker skillnad så är det något som inte står rätt till. Jag har fan ätit frigolit som smakat mer. Tacka vet jag Samyang Ramen; gött on a stick! Mina varmaste kondoleanser till Niels för tipset.
    Jag minns den fina tiden från lågstadiet då nudlar var en ny och exotisk maträtt. Det var alltid lika spännande när kastrullen tappades upp med vatten, och mitt i all uppståndelse brukade jag stå och läsa på nudelpaketets baksida. Där stod bl a detta: Nudlarna kan med fördel ätas okokta i form av snacks.
     Nu undrar jag; Vem vill, vid sina sinnes fulla bruk, äta torra, okokta nudlar som snacks? Skulle dejten för filmkvällen vara tacksam för detta? Jag skäms vid bara tanken av scenariot. Gräv mig en grop, 1x2 meter, någon.

- Här har vi snacksen, okokta nudlar! Tyvärr hittade jag ingen is till drinkarna, går det bra med frysta kycklingblock istället?

Det är så lätt att få lägenheten att se ut som en flyktingförläggning. Det är inga konstigheter alls.

En dag tar det, särskilt om man får hjälp av två obstinata 20+ grabbar som ständigt tjatar om att gå ut och hur dålig man är om man inte gör det. Extra jobbigt blir det när man har så mycket att göra att man planerar överlåta sina livsuppehållande system till en respirator. Kliniskt inducerad koma vore också praktiskt för de kvällar man inte riktigt kan varva ner. Antar att jag ännu inte kommit till stadiet då jag slår mig ner i skinnfåtöljen med pipan och ett glas lagom uppvärmd Sherry. Jag chillar på flyktingförläggningen istället...

Rhode kan gå och skjuta sig själv i huvet. Han kan ju knappast göra ett SÄMRE jobb efteråt. Ja, matematik-rant följer...

I mitt sinne lyfter jag upp honom och skakar om han så att snoret flyger ur näsan på han. Skriv bättre matteböcker!, är mitt rop, och han svarar; Förlåt, min bäste herre. Förlåt!
    Men nej, inte ens Rhodes förlåt kan stilla det svarta hat jag hyser. Han förtjänar ett värre öde. Något som har att göra med tidigt 90-tals mode, alla säsonger av "Våra värsta år" och oberättigad nakenhet. Tidernas tre mest psykiskt knäckande ämnen.   Men annars går det bra, jag har ju min fysiska hälsa i behåll.
    Twilight är äntligen överstökad också. Så äpplen STUDSAR 1 meter på marmorgolv, och vampyrer har kristall-hud? Vet inte om det räcker för att knäcka passé-känslan. Det enda positiva i den frågan är att filmen är, precis som jag trott, sjukt emo. Den var inte dålig, bara väldigt medioker. I vilket fall är jag inte bitter, och det ska jag bevisa nu när jag säger att jag faktiskt respekterar folk som tyckte den var bra ;)

Okej, nu är det officiellt bevisat. Jag ger upp. Alkoholen vinner.

4 öl drack jag igår, FYRA STYCKEN! Jag blev så bakfull. Så bakfull. Det kändes som att huvudet skulle explodera i en kaskad av bajs. Det var länge sen jag mådde så dåligt. FYRA ÖL, KOM I-FUCKING-GEN! Det är INTE värt det, inte på långa vägar. Alkohol-mässigt sett alltså. Jag tar ut våren i förskott och går och hatspelar discgolf nästa gång, promise. Piss, pest och senapsgas.
    I vilket fall blev träkepsen bara större och större, så till sist fick jag åka hem från universitetet och skadeskjuta bakfyllan med en pizza. Det var gott.
    Det är ett rätt lustigt tillvägagångssätt när man beställer på Embla; Man hinner knappt komma innanför dörren innan pizzabagarn frågar vad man ska ha. Det känns så konstigt, så jag brukar svara "eeh" följt av en lång konstpaus så jag åtminstone hinner fram till disken innan man beställt färdigt. Pang pang pang!

Igår kom Coverboy till stan igen. Matte-plugg lockar fram det bästa hos folk.

Han är nämligen hemlös för tillfället och fördriver tiden i Karlstad som nomad, där bl a olaga intrång står på schemat. Under armen har han hela tiden en stentavla med de 10 budorden, inverterade.
   Hursomhelst, jag är inte helt hjärtlös, jag erbjuder honom mina 21kvm till fullo när det behövs.

Sjukt trött, dags att ta sig en stänkare på ankan och tänka över lite beslutsångest. Yes, yes.

Jag trodde fan inte det var sant när väckarklockan ringde i morse. Vevaxeln på baksidan av klockan slet tag i täcket och piskade upp mig i ett stående framstupa sidoläge.

Nej det gjorde den inte, och sängen förvandlades inte till ett badkar heller. Jag bara skojade med mig själv. Äger ingen sån klassisk väckarklocka, men det hade varit coolt.
   Istället låg jag kvar ett tag, kastade lite förbannelser och ville helst förvandlas till ett av kvalstrena i min säng. Döm av min förvåning när jag upptäckte att jag inte alls var så trött som jag borde ha varit! Istället var jag på strålande humör, utan att veta varför. Tänk om det vore så här fantastiskt varje gång man återuppstod från de döda. Och det skulle bara bli bättre...
   På hemvägen tvättade vi bilen i en biltvätt! Aldrig förr har någon blivit så glad över så lite. Jag förvandlades till ett småbarn direkt. Det var precis som att åka Kärlekstunneln på Gröna Lund, fast med tak och mer fokus på renlighet. Utopi. I två minuter var alla problem som bortblåsta och lyckan log mot mig.

Och jag log tillbaks. Så pass att jag var tvungen att spotta ut snusen. Måste sluta snusa...

Kent på Siba åker aldrig buss. Bara bil.

- Det ä bara o ta bilen te Östmans, så spar du c:a en vecka.

Ajsing bajsing, 3 veckor för reparationen... Jag vet inte var Östmans ligger. Bussen går dit, kanske, säger Kent. Det ligger mellan bilprovningen och Willys, längs med motorvägen, fast 3 kvarter bört. Det ringer ungefär noll klockor i mitt huvud.

- Skit samma, jag lämnar in kameran här.

Kent börjar knappa på tangentbordet, hårt och snabbt. Ungefär som att han hyser ett underliggande hat mot det, och att varje tangent är gillrad med en råttfälla. Efter varje knapptrycks-salva studsar han till litegrann, som att han vill brista ut i dans. Men det blir ingen dans, och efter ett par minuter är samtliga råttfällor säkrade. Jag tackar och sätter mig på bussen hem.

Jag välsignar dig, lediga dag. Det kommer inte bli många framöver, men jag hoppas vi i en vacker framtid åter kan bli vänner igen.

Du tar hand om mig så väl, och vet precis vad jag vill; Världens näst mest kravlösa förhållande. Utan dig hade jag blott varit ett tomt skal med varken mål eller syfte. Jag ska kämpa av hela mitt hjärta, lika relentless som Carro's små motorsågar, för oss två. Jag ska aldrig ge upp så länge det finns en gnutta hopp kvar.
     När jag slitit mitt sista hårstrå och min kropp är tömd på julmust, så kommer du stå där och vänta på mig, omfamna mig och viska "Nu är det du och jag igen, Jonas. Ingen kan ta det ifrån oss."
     Du fortsätter, och jag tänker inte hålla mig för gråt. Jag släpper ventilen. "Allt du drömt om kan vi förverkliga nu, jag kommer vara vid din sida. Vi ska ta hand om varandra. Åtminstone fredag eftermiddag till söndag kväll och, med lite tur, några få kvällar i veckan. Ok? See ya, wouldn't wanna be ya!"

- Jonas, till våren köper vi modellflygplan för 2-3000 och sen har vi det jävligt roligt.

Jag tänker efter en sekund, och det första som slår mig är hockey-farsan som lever sina drömmar genom sonen. Det är ett charmigt förslag, som inte riktigt kommer ut på rätt sätt. Han forstätter:

- Flygplan som åker rakt fram. Med ett normalt roder! Vi drar till den lokala modellflygplans-klubben.

Alkohol och hängivelse i universitetets gulligaste kille. Hans ögon börjar lysa och jag blir tvungen att lugna ner honom en smula.  

- Ja, eller så lirar vi disc-golf istället.

Det sippas rosé, shots-kannor ramlar över bordet, små motorsågar delas ut. Karlstad ger H.E.A.T 12 poäng i melodifestivalen (otippat?)


Nu har jag sett Låt den rätte komma in. Drog ner soundtracket också för det var så fin musik, speciellt The Father. Här ska remixas! I sinom tid...
   Filmen var bra, men att se den hemma tog bort en del av udden. Däremot är jag övertygad om att jag har en vampyr i min bekantskapskrets. Sjukt coolt, mig lurar ingen med vampyrtricks!

Vår dagliga hostmedicin giv oss idag, och förlåt oss våra synder.

På Apoteket finns det två flytande hostmediciner jag brukar välja mellan; Quilla Simplex och Bromhexin. Båda två är utsökt goda enligt mig. Jag skulle lätt kunna dricka ett glas till frukost, dagligen. Dock skiljer sig de båda i smak och sinnesintryck. Bromhexin har den karaktäristiska sjukhusmedicin-smaken som enligt vissa kan tyckas torr och tråkig. De som tycker som så är torra och tråkiga.
    Bromhexin ger, förutom dess myndiga smak, en känsla av pondus och stabilitet. I detta race är ovannämnd hostmedicin överlägsen Quilla Simplex, som med sin lekfulla karaktär av lakrits-shot inte når riktigt lika högt i sammanhanget. Men, där Bromhexin vinner tar Quilla igen i fyllighet, smak och lust. En ypperlig hostmedicin som med fördel tas under de tyngre timmarna av sjukdomsdygnet.
   Om det är någon av mina tre trogna, unika läsare som inte förstått vad som sagts bifogar jag härmed, av barmhärtighetsskäl, en enklare karaktärsbeskrivning av de båda hostmedicinerna.

Nu har jag lyssnat igenom all Portishead som finns på Spotify.

Jag trodde de skulle vara bättre, men det mesta är bara olidligt hashigt och deppigt. Några godingar fanns det iofs, all mine och glory box tex.
   Till råga på allt blev jag sugen på att göra musik igen. Dagens fuckamente, förutom att jag åkt på någon form av gubbhosta, är att halva min dator är trasig :( Jag skulle aldrig ha prioriterat bort ljudkortet.
   Såg Transporter 3 idag också, bara för att den hade många seeds så den slank ner fort. Ok rulle, men de sista 30 orkade jag inte igenom. Kanske var för lite suit-case nukes och strypgrepp för min smak. Jag låg och stönade och vred mig i sängen, ungefär som när man får spunk för att man inte kan somna. Men jag somnade aldrig, för jag hade sovit bebis på dan.
   Nästa filmprojekt blir antagligen Twilight, och eftersom jag redan är nörd är det väl lika bra att lägga till emo och fjårtis till listan också, hoho! I vilket fall kan jag knappast bli besviken på den, med tanke på att jag spytt upp typ, ungefär, gallblåsan på den filmen.

Jag är redo att bli bevisad motsatsen...

Det är så härligt att sitta och skämta i matte-termer, sånt där som ingen utomstående skulle fatta. Embrace your inner matte-geek! Jag älskar att vara nörd! H-H-H-H-H-H-H-e-H!

Limes för när Adam går mot uppgivenhet. Jag tycker lite synd om honom för att Monica är en sån jävla bitterfitta. Sjukt dåligt att lärare ska gå och favorisera vissa elever och trycka ner andra! Vad är dealen liksom, vill hon inte att alla ska ta studenten? Har man ett hyffsat ex-jobb som fungerar bra och som tangerar ingenjörsskap så har man väl för fan rätt att genomföra det? Det skadar ingen...
    Apropå skadad så har det brunnit i mitt huvud idag; jag råkade av misstag ställa mig och pissa i papperskorgen istället för i toaletten. Som tur var tömde jag inte hela blåsan innan jag kom på mig själv. Nisse sa att det var klassiskt betingat; vanligtvis slänger man snusen i toaletten innan man pissar, men eftersom jag slängde snusen i papperskorgen istället så började jag rent reflexmässigt pissa i den också. Städtanterna stod utanför och hade precis bytt papperskorg :/
    Det är läskigt när sånt händer, jag tror absolut jag har goda anlag för att bli senil-dement. Tankspridd, tappar ord och glömmer diverse, inom citationstecken, tingestar. Helgen i Skövde var t ex ingen lek. Tappade bort mössa, klocka, kamera, telefon och vantar under loppet av 1,5 dag. Det kostar att ligga på botten! Nu hittade jag å andra sidan allt igen. Jag fick hjälp efter att jag  anklagat alla för att ha konspirerat mot mig. Fick dock ta emot några slagord som innehöll ordet senil, men det är väl lika bra att vänja sig? Får lägga till paranoid i listan också...
   Hursomhelst... när jag väl blir så pass senil så jag inte vet vad jag tar mig till så får jag kanske äntligen tid till att lansera min nya smak av ramlösa; Nasi Goreng & Ostron.

För att avsluta i nördighetens högtydlighet så passar jag på att ge ett låt-tips:
Star Wars Theme (Banjo-edit)

Får återkomma med exakt titel...

...så  vankas det snart långhelg. Eftersom jag nu mer tänker rationellt så åker jag inte hem till Stockholm. Orka komma tillbaks till Karlstad som ett jävla kolli, 3k fattigare. Jag vet bättre saker man kan göra...

Jag måste t ex börja simma längre. Kände mig typ pigg och utvilad efter dagens pass, och så ska det ju inte vara. Jag vill ju bli invalidiserat trött.
    Kan ha berott på de gamla kärringarna som, åter igen, låg och blödde mitt i banan och simmade i v-formation. Får man simma in i någons stjärt? Man får simma fort, så man inte hinner bli sparkad i pannan. Eller bokstavligen talat simma PÅ och ÖVER, det skulle hjälpa. Det fanns även en rockig snubbe i 18-års åldern, som jag antog vara utvecklingsstörd, som övade på att skjuta ifrån med fötterna vid den grundaste delen. Han tittade hela tiden på mig som om han vore kär. Jag har inget emot att folk tittar på mig som om de vore kära, men när man inte kan vrida huvet åt något annat håll utan att drunkna blir det ganska JÖBBIT!

Idag var det tydligen en incident vid microvågs-ugnarna. En brud slängde in sin matlåda av ädlaste stål i micron, drog på, och var aldrig i närheten av att förstå varför detta var fel. Vad gör hon? Har hon blivit total-curlad av päronen eller? Curlad är fel ord, räkmackad med noll friktionskoefficient.
   Jag skrattade gott, och tänkte på när Ola en gång i tiden la in en femhundring i micron så metallremsan blev sönderbränd. Sedan fortsatte jag att räkna matte, vända på lite papper och leka med Adams pastill-ask.

Två steg fram, ett steg bak...

Jaha, måndag. Man kanske ska ta och inleda med ett Kent-maraton direkt?

Bengt kom finurligt leende in i klassrummet, precis som han alltid gör. Han var sparsam med skämten under den timmen jag var där. Han var trött, men glad att se att så många vill gå på hans lektioner. Jag var också trött, och blev fan ännu tröttare av att det är så många som ska gå på hans lektioner. Har folk inga hem att bo i? Skolkar ingen längre? Kan de inte göra något mindre karaktärsbildande än att plugga på universitetet?
   I vilket fall åkte jag och mr. Driver hem tidigt. Väl i bilen kom en stjärt lastad (inte min!) med en fruktansvärd prutt. Typ som att någon ätit tre kilo stekt lök dan innan. En sån dov, men ändå genomträngande lukt av alkohol-misshandlade tarmar. Jag kved medans den låg kvar i bilen lite för länge... men sen försvann den och vi kunde börja må dåligt ifred igen.

Risen husk, risen husk, risen husk.

På radion pratade de om att en politiker tagit a-kassa samtidigt som denne jobbat. "Vilket svin" tänkte jag. Nu, efter att ha skumläst igenom de sunkigaste artiklarna på aftonbladet.se hittar jag detta;

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4598409.ab

Haha, det var en KD-politiker! Det gör ju situationen ännu mer ironisk. Bibelns väktare. Och där satt jag, den glada ateisten.
   Det är mycket kul läsning på en blaska som aftonbladet. Sist jag skrattade högt var iofs ett tag sen; En grupp elitpoliser på Kuba skulle ta ett snabbflyg till en kravall. Tyvärr råkade en av poliserna tappa en osäkrad handgranat innan start, så planet sprängdes i två delar. Alltså, satt han och lekte bajskorv med den eller vadå?

Åjååååå, Kent var det..

Efter 3000 strypgrepp, suitcase-nukes, satellit-övervakningar och sockets som öppnats/stängts, är säsong 1-6 av 24 äntligen avverkade.

Jack Bauer, my knight in shiny armor. Mannen, Myten och Legenden, som förmodligen är jordens störigaste jobbpolare (tätt följt av Hej-jag-heter-GYM-och-jobbar-som-ordningsvakt-på-Nattklubben"-snubben) lever fortfarande.
    Hur kan man undgå konflikter med sina arbetskamrater efter att man slagit ungefär två tredjedelar av dom på käften? Jag lovar, det kan inte finnas en enda ordningsvakt uppe på CTU som röntgats negativ för en okbensfraktur. Att karln har oändligt med liv och slipp-ut-ur-fängelse-kort kan jag ha överseende med, MEN EN UNDERMÅLIG ARBETSMILJÖ! DÄR GÅR MIN GRÄNS! USCH!
    Hur som haver... säsong 7 återstår att se, och sen får det väl ändå ta och räcka. Möjligtvis att de gör en spin-off med glamourlins, där ett avdankat och väderbitet anti-terroristgäng sitter och skaver på ett hem för magsårsbehandling.


Chloe O'Brian har äntligen blivit diagnosticerad med pås-sjuka, Jack och hans stöniga pingislungor kan koppla av med en kopp shut-the-fuck-up och Tony Almeidas avlidna fru Michelle Dressler (som återupplivas med en injektion experimentell saftsoppa i pilot-avsnittet) har lite nekros i vigselringen.
    De spelar svälta räv, drar fräckisar och sippar på garvsyra med kaffe i. Allt ihop toppat med IMPROVISERAD improviserad hissmusik. Asså jag kan ta priset för bästa regi i förskott, det e lugnt..



Apropå kaffe så var det tur att jag tog 5 och inte 4 koffeintabletter igår, så jag inte blev torr som fnöske idag. Tack, past self. Tycker det kan ta och bli vår snart så man kan bosätta sig på disc-golfbanan istället för att dricka sig full som ett flygande sär varje helg. Stundtals är det ju hysteriskt kul men helst vill jag bara inte göra det, utan något annat. Något godtyckligt som man inte blir bränd i huvet av. Något som inte suger, så att säga, själva julmusten ur en.
OCH DET SKA VARA ROLIGT!
   Jag kanske ska skaffa mig nån ultra-nördig hobby och bara gå runt och vara sjukt excentrisk, typ syssla med gåtor som Fader Fourah i Fångarna på fortet. Eller ett sånt jobb som dvärgarna har, snacka om stolt yrkeskår. Glida runt på ett par Roadrunner-ben och skyffla folk.

Eller göra som Martina; bara satsa på att bli 80 (snacka om wow-skadad, höll på att skriva level framför åldern), tappa alla tänder och äta kanelbulle nermosad i kaffe. Med garvsyra i.